kämpa på, kämpa på..

Jag vet att just nu är det ingen som kan hjälpa mig mer än jag själv. Det är jag som måste samla ihop mina tankar och fatta ett beslut om hur jag ska göra.

Ena sekunden tänker jag att jag ska kämpa på och ta mig igenom detta, jag är stark jag ska klara det. Det är bara till att bita ihop.

Andra sekunden tänker jag att varför i helvete tar jag denna skiten, varför tillåter jag mig själv att må dåligt när jag kan må bra..

Jag har förstått att jag har riktiga vänner här, vänner som verkligen vill mitt bästa och som står ut med mig. Er uppskattar jag..

Samtidigt är det bekymmer som dessa som får mig att vilja åka hem och ge upp allting här. Ge upp allting nu, släppa taget, åka hem och vila upp mig och komma tillbaka till Dubai i höst.

Fan jag måste bestämma mig.. Efter söndag bestämmer jag mig..